-

OLLG - Chapter 4 Like I need you

Previous in OLLG:

"Kyss henne, annars skjuter vi henne."

Det var paus från första scenen, jag skulle gå och dricka vatten då plötsligt min telefon plingade till. Jag verkligen längtade efter Justin's underbara ord. Jag kollade messet. Jag blev chockad och kollade en gång till.. Justin hade varit otrogen, det var inte jag på bilden. Det var någon annan. Jag grät. Jag skrek, jag sprang där ifrån. Jag ville kasta telefonen i väggen. Men ist satte jag mig ner och tittade på det igen, igen och igen.

Jag ställde mig upp och totalt bröt ihop i gråt.

♥ = Justin's Perspektiv

♦ = Selena's Perspektiv

♣ = Scooter's Perspektiv

◊ = Elina's Perspektiv (Elina är Beliebern som Justin tvingades Kyssa).

∞ = Allison Kaye's Perspektiv

♥ Justin Perspektiv:

Konserten började nu. De började räkna ner. Jag hörde när nedräknaren sa 0, fansen skrek men jag var egentligen inte alls redo. Jag satte på mig micken och scenarbetarna hjälpte mig med selen till vingarna. Jag flög ut. På scenen glömmer jag allt som hönt innan.

Jag kollade runt i publiken, de skrek och grät. Jag var lycklig men olycklig. Det var bara yta nu, allt innanför var helt förstört. Jag letade efter Elina som jag tidigare bett gå, egentligen behövde jag hennes hjälp, jag kunde inte ge upp.

◊ Elina's Perspektiv:

Denna dagen började så bra, jag skulle få träffa och gå på Justin Bieber's konsert, men allt förvandlades till en marddröm. Jo visst jag vet, ni kanske tycker att jag borde vara riktigt glad och stolt över att jag fick en kyss av honom, på munnen. Men jag är inte ett dugg stolt, vi var hotade med vapen. Det var en marddröm. Jag var tvungen att hjälpa Justin ur detta, annars kanske han inte fortsätter med detta, det här som han lever för. Alla grät av lycka runt om mig. Jag visste inte om jag skulle gråta eller bara sjunka ihop och dö. Det var inte såhär jag ville att det skulle bli ju, jag ville ju att det skulle bli den bästa dagen i mitt liv. Vad ska jag säga till alla mina vänner som var så avundsjuk på mig för att jag fick gå på hans konsert, meet&greet och till och med träffa honom en extra gång..

Jag älskade Justin, fortfarande. Jag bara njöt av musiken, men jag visste att det bara var yta. Han är i bitar inombords, han hjärta är krossat, jag tror inte ens att det finns kvar. Jag vet inte vad det är som håller honom vid liv just nu.

"Justin, I don't need anyone like I need you"

♣ Scooter's Perspektiv:

Justin var inte som vanligt, det blev bara värre och värre. Han har varit borta halva dagen. Spårlöst. Sen nu dök han bara upp från ingenstans, han såg helt förstörd ut. Han uppträdde inte från hjärtat , han var svag, han sjunk ihop i dansstegen och hans röst lät förstörd, nästan som att han hade gråten i halsen.

◊ Elina's perspektiv:

Nästa låt var One less lonely girl, jag har alltid drömt om att bli OLLG. Men den här dagen var så förstörd att jag inte orkade drömma. Men jag skulle bli så glad inombords, men det skulle kännas så konstigt efter allt som hänt. Alla Beliebers vände sig om åt alla håll och letade efter Allison Kaye som skulle hitta den rätta tjejen. Men när jag tänkte efter så var det ett måste för mig att bli OLLG, för att Justin måste få kontakt med mig eftersom att vi måste fixa allt som hänt. Jag började vända mig om och leta efter Allison jag med.

♥ Justin's perspektiv:

Det var bara en låt kvar innan One Less Lonely Girl. Jag hade fått en lysande idé om hur skulle få kontakt med Elina. Hon skulle bli min One Less Lonely Girl. Innan jag skulle gå ut och sjunga Fall ropade jag på Allison och berättade vilken tjej hon skulle hitta.

"You need to get the Elina - Girl. Ehm, she told me so great things in meet and greet. So she is really worth it. She has blonde-brown hair and a white shirt who says "I <3 Justin Bieber" and a blue skirt."

Jag sprang ut på scenen och sjung Fall.

∞ Allison Kaye's Perspektiv:

Jag fattade inte riktigt varför Justin skulle ha just dennna tjejen. Det skulle bli svårt att hitta! Elina, ok. How many Elina är inte på denna konsert, tänkte jag. Jag hade en sång på mig att hitta henne, men jag var ändå ganska självsäker på att ja skulle hitta na. Jag menar, Allison fixar allt!

◊ Elina's Perspektiv

Ok, först måste jag hitta Allison! Jag tittade mig omkring igen, jag såg henne. Lika förvirrad i blicken som jag, hon verkligen letade efter någon. Hon frågade olikaa tjejer vad dem hette, jag tyckte det var lite konstigt. Tillslut började hon närma sig mitt håll och hon kom till mig, precis när jag tänkte nästan tvinga hennne att välja mig så hann hon säga "Heter du möjligen Elina?" Jag blev chockad och svarade ja. "You are the One Less Lonely girl tonight, har Justin bestämt". Jag blev så glad, min dröm sedan jag var liten. Men i detta fall var det också viktigt att jag blev OLLG. Allison tog min hand och följde mig backstage, påvägen frågade hon "Are you excited?" Jag nickade och log av glädje, Justin hade tänkt samma sak som mig. Alfredo gav mig en flirtig gest och runt om mig hörde jag "Oh she is so cute" Jag blev så rörd och från ett annat håll "Oh she is so cute, vald av Justin" Det där sista fick mig att tänka på vad jag gjorde här.

__________

Undra vad Justin planerat?

Jag menar, han kan ju inte prata med Elina på scen eftersom att han sjunger då och efteråt är det snabbt ombyte till nästa låt. Ni får veta mer på måndag eller senare.

Kommentera vad du tycker, så att nästa kapitel blir bättre ;)

Hittar ni några konstiga ord/Stavfel, det är för att jag skrivit hälften med min mobil :/

Kram

2013-07-20 @ 23:08:00 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

All About Us - Chapter 2: In love.

{ PREVIEW }

"You want me to talk? Sure, fine. Har du någonsin mött någon du hatar? Sedan helt plötsligt börjat få känslor för den personen? It drives me crazy. Och jag vet inte om jag borde prata med henne eller bara skita i hela alltihoppa och leva på mitt liv som den galna 19 åriga popstjärnan jag egentligen är? Seriöst, du är tjej. Vad skulle du vilja att jag gjorde om det var din situation? Huh?" Justin verkade nästan rädd och sårad på samma gång. Vem kunde denna tjej vara som han snackade om? Har inte sett honom med någon tjej på ett tag...

"Jag vet inte..." Sa jag och andades in, han suckade och lutade sig framåt och kollade iväg från mina ögon, nästan gråtfärdig. Jag har aldrig sett honom såhär, någonsin.

"Jag skulle nog vilja att du hade pratat med mig." Sa jag efter en stunds tystnad och tänkande. Det skulle jag faktiskt. Det är ju bättre att veta än att inte veta det.

"Kelsi..." Justin startade en mening han inte avslutade. Jag nickade för honom att fortsätta meningen. "Jag tror jag gi-"

Justin blev avbruten av Ryan och Chaz galna skrik, när dom kom in i rummet såg jag hur Justin vände bort blicken ifrån mig med skadade ögon. Han var galet kär i denna tjej, men varför vill han inte berätta för henne då?

Sånt stort problem är det ju knappast. Det är bara säga dom tre orden. Jag gillar dig. Mer än så är det väl inte?

What's his problem? Och varför vill han prata känslor med mig?

_________________________________________________________________________________________________________

{ JUSTIN'S POV }

"Killar, jag måste prata med er." Jag försökte få dom att fatta att jag ville snacka seriösa saker. Men allt dom gjorde var att hoppa runt och kasta kuddar på varandra. Varför är man ens kompis med dessa grisar? "HALLÅ?!"

Dom båda hajade till av mitt skrik. Äntligen, tänkte jag.

"What's up, Justin?" Sa Chaz och kollade på mig nyfiket. "Varför skrika så?" Fortsatte han sedan.

Jag ryckte på axlarna, men kom sedan ihåg varför jag varit så otålig. "Jag måste snacka med er, och jag är dö-seriös på detta så snälla, snälla, snälla, sluta hoppa omkring och göra er till åtlöje, för bara några sekunder."

Dom båda nickade och satte sig mittemot mig.

"Så, vad har hänt?" Frågade Ryan och kollade på mig med världens nyfiknaste ögon.

"Jag.. tror... jag... jag.."

"Fram med språket, Justin. Vi har inte hela dagen på oss." Chaz röst ekade i mina öron. Fine, jag säger det rå.

"Jag tror jag är kär."

Båda deras ögon blev stora som bowlingklot och stirrade på mig som om jag var galen. Hallå? Alla blir väl kära någon gång? Jesus, jag är också normal.

"Vem?" Frågade Ryan efter ca två minuters tystnad mellan oss.

"K..k..ke-" Jag hann inte säga hennes namn före hennes egna underbara röst kom in i lägenhetens dörr.

"Hey, guys." Sa hon samtidigt som hon klev in i vardagsrummet. Men denna gång tittade jag inte på henne, utan på killen som stod bakom henne och höll om hennes höfter. Vem var det?

"Vem är killen?" Frågade Ryan och tog en klunk vatten ur hans glas.

"Jason." Sa hon och log som aldrig förr. Hon såg ut att vara jäkligt lycklig helt plötsligt. Bara igår muttrade hon ju sönder över att behöva vara här i Kanada. Vad kan den där killen ha gjort för att förändra det så mycket? Haft sex med henne, eller?

Jävla miffo.

Är jag svartsjuk? Nej, självklart inte. Det är bara Kelsi, du har hatat henne för evigt och du ska fortsätta hata henne. Meeenn åååh, det är ju så svårt! SLUTA JUSTIN, SLUTA!

"Jason... vem?" Frågade nu Chaz och var lika förvånad som mig och Ryan.

Hon kollade på killen över axeln och log proudly.

"Min pojkvän." Sa hon glatt och log tillbaka till oss.

Där brast mitt hjärta. Fan jag har precis hunnit bli kär i henne och hon har redan skaffat en fucking pojkvän!?

"SEN NÄR DÅ?!" Skrek jag ut alldeles för högt och frustrerat. Alla blickar hamnade på mig.

"Eh, Justin?" Sa hon och skakade lite på huvudet och hennes ögon var nu fyllda med besvikelse. Varför var hon så besviken? Jag borde vara den som är besviken. Vilket jag till och med tror jag är.

"Inget." Muttrade jag och tittade iväg. Jag reste mig upp och gick ut ur rummet. Jag drog på mig mina skor och halv sprang ut.

Det spöregnade och jag hade endast en långärmad tröja, där jag dragit upp ärmarna. Jag ville säga det till henne, jag tänkte säga det till henne. Men nu har hon ju förstört allting! FUCK.

Jag visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen så jag fortsatte springa neråt mot sjön. Jag ställde mig på bryggan och drog mig i håret och såg mig omkring.

Jag hade ingen aning om vart jag skulle ta vägen, eller hur jag kommer må med henne runt omkring mig prata eller kanske till och med hångla med någon annan kille, right in front of me. Jag vet inte hur jag kommer ta det. Jag vet inte om jag kommer klara det. FAN, varför ska jag vara kär nu?! Jag har jobb, turné och sånt skit att ta hand om. Jag ska ju däremot bara vara runt henne i 3 månader. Men ändå.

Efter ca en halvtimme begav jag mig hemåt igen. När jag kom in i lägenhetensdörr såg jag hur Jason och Kelsi satt och skrattade och pratade vid soffan. Hennes leendé är ju så himla perfekt, tänkte jag. Den där Jason är lycklig för stunden, men tro mig, jag ska ha henne!

"Vart fan tog du vägen?" Hörde jag en annan röst från andra sidan utav mig. Jag vände mig om och mötte Ryans ögon.

"Ingenstans." Svarade jag och drog av mig mina dygnsura skor.

"Haha, snacka om att bli blöt. Du var ju ute i en halvtimme, du måste ju byta kläder." Sa han när jag gick emot mitt rum.

"Whatever." Sa jag surt och stängde dörren till mitt rum i hans fejs. Jag hoppas jag blir sjuk. Då kanske jag slipper se dom.

"Men öppna då." Hörde jag Ryans röst utanför min dörr, även Chaz stod visst där eftersom hans röst var den nästa.

"Kom igen, Jusjus, öppna annars kommer vi in endå." Chaz röst var mjuk men jag förstod att han menade att även fast han skulle behöva riva ner hela lägenheten, så skulle han ta sig in hit.

"Väntarå." Sa jag och drog på mig nya kläder. Jag öppnade sakta dörren och tittade på dom. "Ja, vad ville ni?" Muttrade jag ut.

"Prata." Sa Ryan och innan jag hunnit stänga dörren stod han innanför i mitt rum.

"Gå ut, det är mitt rum." Sa jag frustrerat.

"Justin, the hell är problemet?" Chaz satte sig på min säng och kollade på mig med dom där 'Nu-jävlar-berättar-du'- ögona. Jag suckade.

"Minns ni tidigare när jag berättade om hur kär jag är i någon?" Frågade jag, dom båda nickade för mig att fortsätta. "Det är Kelsi..." Jag sa orden tyst och långsamt så dom skulle fatta allvaret i vad jag säger.

"It''s Kelsi."

"DU ÄR VAD?!" Hörde jag Ryan skrika.

"Shh, hon kan ju för fan vara här någonstans!" Hyshade jag tillbaka. Kan han aldrig någonsin tänka sig för?

"Vänta... Hur länge har du varit det?" Chaz fråga ekade omkring i rummet. Hur länge har jag egentligen varit det? Det är förmodligen längre en vad jag tror själv.

"Jag vet inte." Sa jag tyst och kollade bort. Jag vet faktiskt inte. Kanske dagar, och kanske till och med år.

"Nähä? Men vad ska du göra åt saken då?" Frågade Ryan och tittade på mig med ögon stora som attans efter vad jag precis berättat för dom båda.

"Jag vet inte? Vinna henne?" Mumlade jag ut för mig själv, men typiskt nog hörde dom mig endå.

"Det kan du ju inte! Ser du inte hur freaking lycklig hon är med den där Jason snubben?" Sa Ryan och tittade på mig. Vaddå lycklig? Jag lovar jag har mer att erbjuda än någon liten grabb som bor i Kanada. Jag är rik, för fan.

"Spelar ingen roll om hon är lycklig eller inte, jag är på Justin's sida! Jag själv gillar inte den där Jason- grabben." Sa Chaz och sneglade på Ryans face. Ryan nickade.

"Jag är väl också med på det då. Gillar honom inte heller, han ser ut som en såndär som kommer krossa hennes hjärta i alla olika möjliga delar och vi tre kommer få trösta henne, ALDRIG I LIVET. Att trösta en tjej från en killes dumma upplägg är sjukt omöjligt!"

Jag och Chaz skrattade åt Ryans kommentar, Ryan såg döds allvarlig ut men efter några sekunder gav han med sig i skratt han med. Jag skakade på huvudet och lugnade ner mitt skratt.

"Whatever. Vad har vi för plan?" Frågade Ryan och tittade på oss. Chaz hånlog och små-skrattade. "The fuck skrattar du åt?" Fortsatte Ryan.

"Jag vet vad vi kan göra..." Chaz log ännu en gång och sneglade över till mig. Jag log tillbaka, fast jag inte hade en aning om vad han menade. "Vi hatar honom." Avslutade Chaz.

"Men det gör vi ju redan?" Frågade jag och fattade inte ett piss.

"Men inte så, Jus. Vi är otrevliga mot honom. Då kommer Kelsi typ banga honom för att hon inte orkar!"

"DET ÄR JU GENIALT CHAZ!" Skrek Ryan åt honom med händerna uppe i luften. Jag fattar fortfarande typ ingenting. Vad är genialt?

"Come on, bara visa att du inte gillar honom Justin, okeeeyy?" Ryans röst hördes och jag nickade som svar. Jag gör allt för att få bort honom. Och när vi lyckas med det, är jag ännu ett snäpp närmare Kelsi. Min tjej.

Vi gick alla tre stolta och nöjda ut från mitt rum, vidare in till vardagsrummet där vi hittade Kelsi och den där Jason ligga i soffan och hångla. Grovhångla. Hon drog i hans halsband för att få honom närmare sig.

Ugh. That should be me.

"Uhhum." Ryan's röst fyllde rummet och dom bröt genast isär från varandra. Hon puttade lätt undan Jason som försökte trycka hans läppar mot hennes ännu en gång. Hon log mot honom och tittade sedan vidare på oss.

"Måste ni göra det där här?" Frågade Chaz och satte sig ner mittemot dom i soffan framför. Jag och Ryan gjorde dessamma.

"Ursäkta då..." Svarade Kelsi och satte sig upp, hon drog med sig Jason upp och dom båda satt nu och tittade på varandra. Kärleksfullt. Ugh, någon kan la komma och rädda mig eller så? Det är förjävligt att sitta här och titta på dom. Förjävligt!

Det var nästan så att jag faktiskt ställde mig upp och gick därifrån. Men någon (denna någon kallas Ryan) höll i mitt ben hårt, så jag inte skulle kunna varken gå fram och döda killen eller gå härifrån. Döda, är någonting jag känner för att göra just nu. Inte vem som helst, utan han, som sitter rakt framför mig. Men det skulle väl Kelsi bli förkrossad över, och så skulle hon aldrig förlåta mig. Så bättre att jag håller kvar. Någon gång måste dom ju göra slut. Gör ingenting för mig om jag är anledningen. Jag log åt mina egna tankar, och märkte inte att Ryan lämnat rummet och gått in till köket. Chaz satt och stirrade på mig som om jag var galen, och Jason var all over her. Jag ville verkligen gå fram och slå sönder honom. Bara ett litet slag, kanske? Det skulle väl inte skada varken mig eller Kelsi? Bara Jason, men det bryr ju jag mig inte om.

"Justin, äru vaken eller?" Chaz röst hördes bredvid mig, jag vände mig hälften om och kollade på honom.

"Ja." Svarade jag, "Det ser du väl." Fortsatte jag irriterad.

"Ta det lugnt, han är snart ute ur leken." Hörde jag Chaz röst viska i mitt öra. Jag puttade iväg honom och hånlog. Ute ur leken, ja. Det ska vi allt fixa.

"Så, eh, Justin jag tog samma åt dig eftersom du vägrade svara mig när jag pratade med dig." Ryans röst kom ifrån köket men stod nu nästan framför mig med en bricka i handen. Det var glas på och bredvid en flaska sprit.

Precis vad jag behöver, tänkte jag.

Han hällde upp spriten i glasen och räckte fram ett varsitt åt oss alla. Inklusive Jason.

He's the best, tänkte jag. Han blinkade åt mig och jag förstod direkt varför han hämtat sprit. Han vill att jag ska domna bort lite så jag inte behöver tänka alltför mycket på dom två framför mig. Men jag kan inte domna alldeles för mycket, då kanske jag tappar kontrollen och gud vet vad jag gör då.

Men tappa kontrollen är kanske vad jag vill? Och att sedan kunna skylla på att jag var full? Jag skulle i alla fall inte klaga på det.

Vi alla klunkade i oss varsitt glas och sedan ställde ner det på bordet. Vi började snacka om allt möjligt tills Jason's telefon började ringa. Han gick ut ur rummet för att svara. När han sedan kom tillbaka efter ca 5 minuter sa han att han behövde gå, han gav Kelsi en sista kyss och sedan satte på sig ytterkläder och halvsprang till bilen. Kelsi log som onödigt gulligt och sedan la sig på soffan med en suck, samtidigt som hon log.

"Jag är så kär." Sa hon sedan, där brast mitt hjärta igen.

Hon är så himla envis. Vi får väl se om hon någonsin kommer fatta vinkeln med varför jag inte säger fula saker och sånt åt henne längre.

"Aye, yo, player." Började hon, jag suckade åt namnet hon använder åt mig men fortsatte lyssna, "vill du va bössig och ge mig ett glas vatten?" Frågade hon.

"Nej." Sa jag snabbt. Jag kände Ryans blick snegla på mig som om jag var tokig.

"Jaja, farfar, jag fixar't själv." Sa Kelsi och satte sig upp, hon var precis på väg att ställa sig upp men jag stoppade henne.

*suck*, "fine, jag hämtar det." Sa jag och ställde mig upp. Jag kände att någon följde efter mig ut i köket, och denna någon var ingen mindre än Ryan Butler. OH GOSH, vad vill han nurå?!

"Äru out of mind, eller något? Om du är kär i henne, häva fram gentlemannen inom dig. Annars får du henne inte. Okay?"

"Okej, I get it. Behave. Jag fattar precis vad du menar, kan du lämna mig ifred nu?" Svarade jag irriterat. Han nickade och gick tillbaka in till vardagsrummet där den underbaraste tjejen i världen låg och dag drömde på soffan.

När jag kom in tittade hon på mig och efter en stund log hon när hon såg att jag tagit med mig hennes glas med vatten.

Jag stirrade in i hennes ögon och gick vilse. Hon harklade sig och jag vaknade till igen. Jag sträckte över hennes vatten och hon tog emot det tacksamt.

"Tack så mycket, det väntade jag mig inte, bieber." Sättet hon sa mitt efternamn fick mig att smälta. Kan man be om en mer perfekt tjej? I och för sig är hon fortfarande inte min, men snart så, vänta du bara Jason.

Tro mig, jag kan då också jaga tjejer, och jag vinner alltid jakter.

_________________________________________________________________________________________________________

Vad planerar biebsen nu? Och vad tror ni Kelsi tycker om att Justin blir snäll, helt plötsligt? Kommer hon någonsin känna samma sak för Bieber som han gör för henne?

HAHA, nu låter jag som vintergatan igen. Det ända som saknar är väl typ 'Ta reda på det, i nästa avsnitt utav All About Us' ... Saknas dock inte längre, för där sa jag ju det. MOHAHAHAHA, i alla fall...

Kommentera vad ni vill ska hända i storyn, alltså ge mig ideér och typ sånt. puss & kram!

2013-07-20 @ 13:58:00 Permalink All About Us Kommentarer (0) Trackbacks ()

All About Us - Chapter 1: Canada

{ KELSI'S POV }

Ugh. Flygresor. Hur förjävligt är inte det? Flygrädd är bara en av sakerna jag är rädd för, andra är spindlar, ormar, gamlingar. Ja, om jag inte känner dom förstås. Gamlingar har jag alltid varit rädda för. Det började med att jag tittade på ett TV program där det var jätte söta gamla tanter och gubbar, men under deras skinn var dom förjävliga häxor och jag blev vettskrämd. Jag var ju dock bara fyra år då, men är fortfarande rädd.

"Aye, Kels?" Ryan's röst hördes över hela flygplanet, alla tittade på honom men han är som han är och brydde sig inte ett piss om det. Jag suckade och tittade på honom.

"Vad vill du?" Svarade jag med en onödig kaxig ton.

"Oj, ursäkta mig, farmor." Ryan sa och hånflinade stort. Ugh, fuck you Ryan, fuck you.

Jag orkade inte ens bry mig om hans korkade babbel om allt och inget. Jag menar, vi har suttit och pratat i snart en timme om typ elefanter? Hur intressant är det? Fine om det varit delfiner eller så... MEN ELEFANTER?

"Vet du att du är sjukt annoying?" Chaz kommenterade.

"Hon, ja." Ryan sa och pekade på mig. Jag bara skakade på mitt huvud och lät det vara, orkade inte diskutera emot dom. Antingen menade Chaz mig, eller Ryan. Jag brydde mig inte särskilt mycket.

"Kan inte den här saken landa på fast mark för en gångs skull?!" Halvskrek jag, rädd för att krasha. Inte för att det någonsin egentligen hänt mig, att krasha alltså. Men man har väl alltid kollat på onödigt många filmer och sånt skit, som gör en skit skraj..

"Ta't lugnt, det är bara en halvtimme kvar nu." Ryan sa och la huvudet på sne och tittade på mig. Jag skakade på huvudet, once again, och tittade bort från dom. Annoying, sa du va Chaz?

"KOLLA DÄR, MARK!" Chaz skrek, och än en gång kunde hela flygplanet höra dom. Jag försökte gömma mig i stolen där jag satt men det var inte särskilt möjligt.

"Kan alla sätta på sig säretsbältet så ska vi påbörja våran väg ner." En röst hördes i högtalarna.

JA ÄNTLIGEN! Nu är det bara nervägen, som jag själv tycker är värst då man aldrig vet vad som går fel i en pilots huvud. Men men, denna pilot har skötts sig ganska bra ändå.

Efter ca en timme hade vi både landat och hunnit tagit alla våra väskor. Jag började genast gå mot en taxi, och killarna följde mig som hundar. Suckers.

Vi alla tre satte oss i bilen och gav väginstruktion till taxin, det tog ca 20 minuter innan vi stod utanför familjen Bieber's hus. Vi var inte ensamma här, kan jag säga. Det stog ungefär sju stycken bilar utanför huset, men bara en av dom fångade mitt öga.

Fuck. Bieber's Fisker.

Fast vad hade jag förväntat mig? Att han var ute på turé på hans lillasysters födelsedag? HAHA, dream on Kels..

"Vart i hela denna freaking värld är du Kelsi? Vi har försökt få kontakt med dig i evigheter?" Hörde jag Ryan's röst bredvid mig.

"Någon behöver betala taxin, och med någon, menar jag dig." Chaz sa och klev ur bilen.

Taxichaffören glodde på mig argt, som om jag sprungit iväg utan att betala. Det förvånar mig inte att det är jag som får betala. Sånt får alltid jag göra. Dessa två killar är då inga gentlemän när det kommer till sånt, då är dom bara snåla. Dom kommer då aldrig få flickvänner i framtiden, dom inte.

Jag betalade och log snällt mot chaffören som tog pengarna och puttade iväg mig från bil-dörren och stängde den muttert. Jo, tack för den du.

Jag tog ut min väska och ställde mig framför Bieber's dörr. Jag tog ett djupt andetag och suckade. Detta kommer bli, kanske världens längsta, dag. Ugh, tänkte jag för mig själv. Jag tittade mig lite fort ner på min outfit för att se till att jag såg perfekt ut inför alla gäster. Och jorå, jag såg inte dålig ut!

Chaz och Ryan hade sprungit iväg på baksidan, förmodligen för att hitta Justin. Jag suckade igen. Ugh, jag orkar inte! Dom hade däremot lämnat väskorna hos mig... vilka nollor, om dom tror att jag ska-

"Nämen ser man på. Vem skulle kunna tro att du skulle komma hit en dag som denna, brat." Mina tankar blev bortblåsta av den där äckliga rösten. Justins. Ugh, kommer han någonsin i hela sitt liv lämna mig ifred?!

"Vad vill du?" Svarade jag kaxigt tillbaka.

"Du vet, det är tekniskt sätt mitt hus, so you better behave." Sa han och hånlog. "Mitt hus, mina regler, vettu." Fortsatte han och blinkade åt mig.

"Kan jag komma in eller, player." Sa jag och hånlog tillbaka.

"Hmm... jag vet inte..." Sa han långsamt och gjorde så det såg ut som han tänkte. "Nope, kan du inte." Avslutade han och var på väg att stänga dörren men jag smet in och log mot honom. Han bara skakade på huvudet och gick uppför trappen istället.

Jag tog av mig skorna och begav mig uppåt jag med. När jag väl kom upp såg jag massor med människor. Jazmyn satt i en liten tron och såg nöjd och glad ut samtidigt som hon tog emot massvis med presenter och frågor hon gärna besvarade. Justin satt bredvid och skrattade lite. Jag gick fram emot Jazmyn och gav henne hennes present från mig, hon tackade och kramade om mig hårt. Jag bara log mot henne och sedan kollade över mot Justin som nu stod och garvade med Chaz och Ryan. Vad ska jag göra då?

Flera timmar går utan att någonting händer. Jag sitter och lyssnar på Ryan, Chaz och Justin som pratar om någon tjej dom sett tidigare i USA. Men när klockan äntligen slår 19.00 är det dags att åka "hem."

Jag ska bo med Chaz och Ryan i en lägenhet längre bort, som vi (med vi menar jag, jag) betalat för att hyra.

"Aye, come on, vi drar." Ryan's röst ekade i mina öron. ÄNTLIGEN. Jag skyndade mig att säga hejdå till alla trevliga personer och nästan kastade mig nerför trappan och till mina skor. Jag satte mig sedan i Justin's bil, som skulle köra hem oss och blev sedan väldigt förvånad över vad jag såg.

Justin hade också en väska fullpakad med saker i bilen? Om dom har gått med på att han ska bo med oss, vet jag inte vad jag gör...

"RYAN! CHAZ! KOM HIT, NUUU!" Skrek jag genom det öppna fönstret på bilen. Dom båda kom springande ganska fort och såg nästan rädda ut för mig. Haha, där fick dom.

"Vad äre?" Frågade Ryan nervöst. Dom vet att jag inte gillar deras idé, och dom ska banne mig inte få den fungera heller. Idioter.

"Nej! Justin följer fan inte med!" Halv skrek jag åt dom. Dom båda tog sig i håret och blev mer nervösa.

"Jodå, det gör han." Justin's röst hördes från andra sidan av bilen. Ugh, kan denna såkallade semster bli sämre?!

Dom alla tre satte sig i bilen, Justin hånlog åt mig som vanligt och Chaz och Ryan log snällare åt mig. Som om dom förstod vad jag menade med att jag inte ville ha honom här. MEN NEJDU, det lovar jag dig att dom inte gör. Dom, på något sätt, gillar ju att vara omkring Justin? Och jag kommer lugnt bli utesluten nu. Eftersom dom alla tre är killar och intresserar sig för samma saker, till exempel tjejer som inte är jag. I och för sig är det skönt att ingen av dom gillar mig, då jag inte gillar någon av dom och kommer aldrig göra't heller.

20 minuter senare stod vi alla i lägenhets dörren och kollade runt. Här ska vi nu alla tre (om inte justin har något jobb förstås) i ungefär tre månader. Åh, jag vill hem! Någon måste ju rädda mig, inte sant? När kommer den där prinsen som ska rädda prinsessan från tornet? Ugh, inte är han här ännu i alla fall.

"Heyyy. Där här stället är ju dope!" Chaz röst hördes från köket. Jag hade mig en aning om att dom skulle älska det. Det är en sjukt stor lägenhet dock. Det är liksom nästan tjugo olika rum och är kanske Kanada's mest exklusiva lägenheter? Kunde i alla fall gissa det.

Själv gick jag in och satte mig i soffan i det sjukt stora vardagsrummet. Inte lika stort som mitt där hemma, men om man kollar in detta är det sjukt stort och snyggt för att vara i en lägenhet som är till uthyres i Kanada.

Och kollar man ut från balkongen ser man även att vi har pool, vilket killarna nu också har upptäckt.

"Kan vi inte bada?" Hörde jag Justin's röst utifrån. Sålänge dom inte tvingar i mig, så är det okej för min del.

"Sure." Chaz sa och jag såg hur han klev innanför med ett flin, jorå, nu kommer dom tvinga in mig i vattnet också. ÅH, SERIÖST?!

"Du ska också i vettu." Sa Chaz och blinkade.

Det är ingen idé att kämpa emot, då kommer dom alla tre slänga i mig med kläder och har ingen lust att blöta ner dessa kläder. Bättre att bara byta om och ja, hoppa i antar jag. Jag ställde mig upp och nickade och gick vidare in till mitt sovrum där jag la min väska och letade fram en bikini jag kunde ha.

Jag böt om och kollade mig i spegeln och gjorde en posé, jag hade en helvit bikini och en perfekt brun kropp för att den ska sitta ännu snyggare.

Jag klev ut ur mitt sovrum och tog tag i en handduk samtidigt som jag såg killarna redan simma runt i poolen. För att vara ärlig hade Justin inget fel på hans kropp, jag menar, den var ganska snygg ändå.

Han stod och kollade på någonting och jag kunde inte släppa blicken ifrån hans kropp. Jag menar, jag har aldrig sett honom shirtless förut, för att nej jag kollar inte på hans konserter där han uppträder shirtless. Jag är inte en sådan såkallad 'Belieber' som ni tjejer kallar er. Han såg att jag kollade på honom och han började direkt flina.

"Jag vet att du älskar det." Sa han och höjde sina armar och spände musklerna för att få mig att tappa hakan ännu mera.

"Sorry, Bieber, funkar inte på mig." Sa jag simpelt och gick emot poolen. Jag kunde känna alla tre's ögon var på mig och min kropp. Chaz och Ryan har sett mig bada förut, däremot har dom båda lika stora munnar varje gång. Jag blev ganska glad över att ha Justin's blick på min kropp, kände mig överlägsen och att det var för en gång skull jag som hade kontrollen över det. Jag satte mig ner vid poolens trappa och kollade på dom.

Jag väntade på att dom skulle hoppa i.

När dom väl fattat vinkeln hoppade dom alla tre i och skvätte ner mig. Jag hoppade själv i väldigt fort för att slippa känna mig fryssen efter vattnet dom stänkt på mig.

Vi badade i ca en timme innan vi alla blev hungriga, och gick upp för att torka oss. Solen sken då det var sommar i Kanada och det var en av dom varmaste dagarna dom haft. Inte lika varmt som i USA, förstås men ändå varmt nog för att njuta av dagen.

"Vi beställer pizza!" Hörde jag Ryan säga, vi andra nickade och jag gick in för att sätta på mig kläder. Jag låste dörren bakom mig och rotade runt i min väska för att hitta dom perfekta kläderna.

Det tog minst en kvart innan jag valt kläder. Jag satte på mig ett par vita shorts med en svart tröja. Jag torkade håret och lockade det innan jag kammade ut lockarna för att få en lättare nyans av dem. Jag sminkade mig och sedan begav mig neråt.

"Pizzan är här, du tog ju sjukt lång tid på dig. Jesus, girl." Hörde jag Chaz säga bakom mig och jag vände mig om och log mot honom, jag tänkte tjafsa emot och säga att det är normalt för en tjej när Ryan's röst hördes istället för min.

"Kom och ät då!!" Skrek han ifrån vardagsrummet. Jag nickade och gick in till rummet med Chaz i mina fotspår. Dom hade suttit på någon sorts action film och jag var inte direkt intresserad utav den.

"Här, brat." Sa Justin och skickade fram en pizzabit. Jag log och tog tacksamt emot den utan att egentligen mena att vara snäll mot honom, men jag orkade inte bråka nu.

Medan killarna var helt inne i deras action film satt jag och sms:ade med min allra bästa vän, Desireé. Det kommer vara sjukt tråkigt att behöva vara utan henne i typ tre månader! Vi satt och skicka några olika snapschats och bara hade kul. Ibland brast jag ut i skratt, men blev direkt hyshad av killarna.

Från: Dessiiee

"Amen vadårå?! Bah glodde han på dig elleh?"

Vi hade nu suttit och pratat om Justin's konstiga beteénde i poolen i över en timme. Det var någonting konstigt med honom, för han slutade inte kolla på mig. Men jag har ju en ganska fin kropp, för att erkänna. Men att just han skulle sätta sig svag för den hade jag ingen aning om.

Till: Dessiiee

"Ja, jag lovar! Han ba typ stirra 24/7, fett scary egentligen jue!"

Från: Dessiiee

"Shit, han kanske tiep gillarej? Iaf måste dra, sorry babe, mamsen ropar."

Jag skrattade och la ner telefonen. Gillar mig? Justin Bieber? Knappast, inte efter så många års fightande. Det kommer inte på tal.

Jag var helt inne i mina tankar att jag inte märkte att Chaz och Ryan hade gått ifrån rummet och att filmen var slut och det nu var kanal 6 med Simpsons.

"Vart tog resten vägen?" Frågade jag nyfiket.

"Dom drog till Ica, dom skulle typ köpa chips, godis, eller något." Sa han och ryckte på axlarna utan att lyfta blicken ifrån serien på TV:n. The hell is wrong with him?

"Justin, mår du typ bra eller?" Frågade jag och konstigt nog lät det som om jag brydde mig. Gjorde jag typ det eller? Kan inte förstå på mig själv ibland. Jag kan och kommer knappast falla för Bieber. Aldrig i mitt liv.

"Va? Vadårå? Betér jag mig annorlunda eller?" Frågade han, jag kunde höra på hans röst att han var sjukt nervös. Ojdå... Det var en svag punkt?

"Eh, aa?" Sa jag och fnittrade lite, hans nervositet gjorde mig lycklig. Det fick mig att känna att jag är den som har kontrollen över allting.

Han blängde surt på mig en kort sekund och stirrade tillbaka på TV:n. The fuck?

"Justin. Seriöst. What's the problem?" Frågade jag och ännu en gång lät jag som om jag brydde mig. Ugh, vad är det som händer med mig?!

"Jag vet inte..." Sa jag och andades in, han suckade och lutade sig framåt och kollade iväg från mina ögon, nästan gråtfärdig. Jag har aldrig sett honom såhär, någonsin.

"Jag skulle nog vilja att du hade pratat med mig." Sa jag efter en stunds tystnad och tänkande. Det skulle jag faktiskt. Det är ju bättre att veta än att inte veta det.

"Kelsi..." Justin startade en mening han inte avslutade. Jag nickade för honom att fortsätta meningen. "Jag tror jag gi-"

Sånt stort problem är det ju knappast. Det är bara säga dom tre orden. Jag gillar dig. Mer än så är det väl inte?

What's his problem? Och varför vill han prata känslor med mig?

_________________________________________________________________________________________________________

Ojojojojdå. Vad är det som händer innuti Bieber? Kommer han börja förändras mot henne nu? Och vad var det han egentligen tänkte säga?

lol, jag låter som en såndär snubbe som är efter vintergatan's alla avsnitt.

Detta kapitel är liksom inte det roligaste, men det är ju början och det måste finnas en början i alla sagor. Inte sant?

Det kommer komma in drama, action och allt möjligt i denna storyn. Jag ÄLSKAR att blanda svenska och engelska, som ni kanske redan förstått? ^^

Kram på er / Elin.

2013-07-19 @ 13:38:21 Permalink All About Us Kommentarer (0) Trackbacks ()

All About Us - Characters

Rollerna:

Kursiv text = Rollen's namn

Normal text = Verkliga namnet.

Kelsi Summer; Alena Shishkova.

Desireé Lovenblad; Emma Watson.

Justin Bieber; Justin Bieber.

Jason Blair; Kim Vadenhag

Och många fler roller kommer dyka upp under novellen's gång... :)

Vilka är då dessa personer? Vilka erfarenheter har dom? Och hur ser dom ut? Jo...

Kelsi Summer:

Sprallig och rolig tjej. Killarna dreglar över henne. Hon är 17 år och hade hemundervisning, hon tog extra lektioner så hon blev klar extra fort. Nu har hon alltså egentligen gått ut skolan.

Dessa lektioner tog hon med hennes bästa vän, Desireé.

Kelsi lever själv i USA, Malibu beach. Hon lever lyxliv och är oemåtståndligt rik. Hon har allting hon kan önska sig, förutom föräldrar.

Hennes båda föräldrar omkom i en trafik olycka, och eftersom hennes båda föräldrar hade skrivit på kontrakt när hon var 16 att hon skulle få leva ensam om någonting skulle hända, bor hon själv. Hon fick ärva alla hennes föräldrar's pengar, eftersom Kelsi är ensambarn. Kelsi har inget jobb, utan lever på hennes föräldrar's pengar tills dom tar slut, vilket kommer dröja då dom var mångmiljardärer.

Kelsi är också bästa vän med killarna Ryan Butler och Chaz Somers.

Desireé Lovenblad:

Blir lätt irriterad på allt och alla. Speciellt killar, när dom inte behandlar henne som hon vill att dom ska.

Hon är 17 år och har slutat skolan med hennes bästa vän Kelsi.

Desireé lever med hennes mamma i en stor villa i USA, Malibu beach, endast fyra hus ifrån Kelsi.

Eftersom hennes mamma jobbar utomlands ofta, är Desireé ofta ensam hemma.

Desireé har inte heller något jobb, utan lever på hennes mammas pengar och det är ingen fara med deras ekonemi, så det är ingenting att oroa sig för.

Justin Bieber:

Popsjärna. Lever sin dröm. Han älskar sina fans, familj och nära vänner med hela hans hjärta. Justin har lätt för att flirta med tjejer, och älskar att få tjejer att rysa av hans närhet, på ett bra sätt förstås.

Han faller dock inte lätt för en tjej, och när han gör det MÅSTE han ha henne, eftersom han är en 'Bieber' går han inte miste om någonting. Han provar och gör allting som kommer i hans tankar eller väg.

Han skriver låtar på löpande band även fast han bara är 18 år. Han spelar både gitarr, piano och trummor.

En tjejmagnet med många musikaliska talanger ;)

Justin är också bästa vän med Ryan och Chaz.

Jason Blair:

Snygg och vältränad kille. Han är omtänksam och rar även fast han ser tuff och hård ut. Han kan däremot slåss rejält när det behövs, att få iväg starka slag eller sparkar är inga problem för honom. Vinna, är någonting han älskar, förlora är någonting han helt enkelt inte gör.

En av hans svaga punkter är dock tjejer, som han gillar såklart. Man får aldrig skämta eller reta honom om tjejer. Vare sig han har dom på kroken, eller inte.

Jason är en riktig gentleman när det kommer till tjejer, och är lätt en tjejs bästa vän.

(kommer in lite senare i novellen).

_________________________________________________________________________________________________________

Handling:

Kelsi, Ryan och Chaz sitter på flyget över till Kanada.

Dom ska alla tre fira Bieber's lillasyster Jazmyn. Kelsi är dock inte så exalterad över det.

Kelsi och Bieber har aldrig någonsin varit särskilt bra vänner, inte ens nära, dom var enemies. Verkliga fiender.

Dom hatade varandra med hela deras själ. Gjorde allting för att förstöra varandras värld. Prankar och retar varandra.

Riktiga freak, båda två. Galna i att förstöra för varandra. Tills en dag..

Justin faller hårt för Kelsi.

Så hårt att han själv inte var beredd på det, han gör allting för att få hennes uppmärksamhet.

Men Kelsi har ögonen för en annan kille...

eller?

Men det ska ju vara All About Us?

2013-07-18 @ 22:37:38 Permalink All About Us Kommentarer (0) Trackbacks ()

OLLG - Chapter 3 Don't need these other pretty faces

Återblick från förra kapitlet:

♥

Jag stod bakom skynket innanför Meet & Greet'n. Jag längtade efter att få träffa alla Beliebers och få deras drömmar att gå i uppfyllelse. Jag tittade ut från skynket några gånger, och alla skrek "Juuuuustiiin, I love you" jag blev nästan gråtfärdig efter allt fint de skrek efter mig, de fick mig verkligen på bättre humör.

FAN

Jag väntade i en evighet på min tur, jag hade fjärilar i magen och jag kunde fortfarande inte fatta att det var sant! Snart skulle jag få träffa honom. Äntligen!

♥ = Justin's perspektiv

♦ = Selena's perspektiv

♣ = Scooter's perspektiv

FAN = Belieber's perspektiv

• = Brottslingarnas perspektiv

FAN

Nu var det min tur. Nu ska jag få träffa Justin. Min hjälte. Kenny tog min hand och ledde in mig till Justin. Där inne stod han verkligen, på riktigt. Justin Bieber på riktigt. Jag blev säker på mig själv och visste precis vad jag skulle säga till honom. "Hej sötis" Sa han. Jag blev helt kär och sa "Hej! Omg, jag älskar dig så himla mycket. Du har räddat mig från alla dåliga stunder, du får mig alltid på bättre humör. Du är min hjälte, Justin jag älskar dig så mycket" Sa jag, rakt från hjärtat. "Åh, jag älskar dig också! Jag uppskattar verkligen dina ord, tack! Vad heter du?" Svarade han, åh han lät så underbar. "Elina heter jag" Svarade jag och log. "Kom hit, nu ska vi ta en fin bild tillsammans" Sa han till mig och han visade det där underbara leéndet som alla Beliebers älskar. Vi tog några foton, och efter det fick Justin's vakter leda mig ut från Meet & Greet'n jag log så himla mycket och grät lite samtidigt.

♥

Jag log medans Elina gick ut från M&G'n. Jag tog verkligen åt mig av det hon sa, jag blev så glad. Elina var näst-sist i kön och det var bara en tjej till och den tjejen sa minst lika underbara saker. Jag tog mina grejer och gick intill min louge. Jag stannade där ett tag för mig själv. Jag tänkte på Selena. Undra vad hon gör just nu.

♦

Jag packade min resväska med allt jag behövde ta med till filminspelningen i Hawaii. Jag ville ta med mig så lite som mig möjligt, med tanke på att jag kommer shoppa en massa där.

Det kändes så tråkigt att jag tvungen att flyga till Hawaii själv utan Justin, jag saknade honom. Även fast jag var riktigt arg på honom. Men jag hade insett att man måste gå vidare och komma över saker, jag älskar ju Justin så att det vore helt onödigt om jag skulle sticka nu. För att få ett slut på detta tänkte jag messa till Justin. Något som löd ungefär "Hej! Jag är inte arg längre, jag tänkte vi kanske behöver en vecka utan varandra för att bara glömma detta. Även fast jag var sur, så kan man ju komma över saker. Jag älskar dig, min prins♥". Jag skickade smset med ett ganska självsäkert ansiktsuttryck. Jag packade det sista och tog min handväska och satte mig i taxin som stod untanför och väntade. Det regnade. Men i Hawaii skulle det vara fint, men jag kommer ju ändå bara sitta på ett plan hela dagen.

♥

Jag satt kvar i soffan som stod i min louge. Min mobil plingade till och jag tog upp den för att kolla vem det var. Det var Selena, mitt hjärta stannade i några sekunder. Tänk om detta är hennes avskeds-sms? Jag kollade, men jag kisade med ögonen. Jag läste smset och .. och.. Hon var inte sur på mig längre, det var en konstig känsla som flög igenom mig. Det var som vanligt, jag och Selena för alltid. Jag messade tillbaka "Jag älskar dig med, min prinsessa♥ Vi ses snart igen!".

Jag log. Jag började sjunga på one less lonely girl "I dont need these other pretty faces...." Jag glömde för den sekunden bort alla underbara fans jag hade, det var bara Selena. Men ändå så fanns alla beliebers och fans i baktanken. Jag kände mig älskad. Medans jag sjung, lite halvt falsk eftersom att jag var själv.. Trodde jag. Jag hörde några steg, någon klev ut ur min garderob. Jag var ganska säker på att det var Alfredo som ville skojas med mig, som vanligt. Så jag vände mig om och sa "HAHA Alfredo jag fick dig...." Sa jag samtidigt som jag blev chockad och märkte att det inte alls var Fredo. Det var någon jag aldrig sett, personen nästan hoppade fram till mig och band fast mina händer och tejpade för min mun. Det kom ytterligare 3 personer, de var beväpnade. Tjejen som tejpade fast munnen på mig och band fast mina händer gick ut från rummet, de andra 3 låste alla dörrar. De höll fast mig, jag försökte skrika. Men det gick inte, det kom bara något konstigt tejpigt blåsljud, allt ljus fastnade innanför tejpen. Jag skulle dö, det var slut nu.

FAN

Jag hittade en del vänner vid meet & greet'n, vi satt och snackade och spelade in en massa videos när vi sjöng och pratade om Justin. Mitt i en av filmerna kom en kvinna, jag kände inte igen henne. Men hon hade ett pass där det stod Crew. "Hej, är det du som är Elina?" Frågade hon. Jag blev helt stel och svarade "ja.. vadårå?" jag blev lite nervös. "Jo, Justin hälsade att han ville träffa dig igen. Han tyckte att du sa så mycket fint åt honom." Sa Kvinnan, som hade presenterat sig som Lisbeth. Jag började gråta, Lisbeth tog min hand och ledde mig till Justin. Det var backstage, och på dörren stod det " Louge" . Hon knackade på och en muskulös mörkhyad man öppnade dörren. Det var mörkt. Jag kollade runt, men såg ingen Justin tills jag kollade mot soffan. Han satt fastbunden och hans mun var igentejpad. Jag blev livrädd och tänkte springa ut och få hjälp. Jag tänkte skrika på hjälp men det muskulösa mannen höll för min munn och höll fast mig hårt. Kvinnan som presenterat sig som Lisbeth låste dörren.

♥

Jag var totalt fastbunden i händer och fötter, jag kunde inte röra mig. En av männen höll fast mig så hårt att jag höll på att kvävas. Tanken på att min konsert skulle börja om en timme fick mig att vilja skrika, även fast det inte gick. Jag ville ut på scen, se alla fans, då skulle allt bli bra igen. Men jag kommer dö, här och nu. Jag kände igen Elina, hon som sa allt fint. Jag hade ingen aning om vad hon gjorde här, men jag visste att hon var oskyldig. För att hon gjorde allt för att få oss här i från, men den mörkhyade muskulösa mannen höll fast henne hårt. "Ta honom hit" sa kvinnan till mannen som höll fast mig. Han drog mig fram till Elina. Mannen röck av tejpen för munnen, jag tänkte skrika men han hann hålla för munnen på mig, en annan kvinna tog loss mina händer. "Kyss henne, annars skjuter vi henne."Jag såg på Elina's blick att hon förstod vad som skulle hände med mig och Selena, hon blev orolig och fick en ännu räddare blick. Jag skulle aldrig låta en Belieber dö, aldrig. Jag var tvungen, men Selena skulle lämna mig. "kyss henne, annars skjuter vi. Försöker ni rymma dör ni båda, och ingen kommer märka det." Sa kvinnan. Den ena mannen laddade sitt vapen och siktade det mot Elina. Jag visste att jag var tvungen. "Ok." Sa jag motvilligt. Mannen släppte taget om mig, men jag var fortfarande fastbunden i fötterna.

FAN

Jag förstod inte vad som hände, här och nu skulle jag förstöra Justin's liv. Hans kärlek Selena, det här kommer sluta illa. Den muskulösa mörkhyade mannen släppte taget om mig, men band fast mina fötter. Justin tittade motvilligt på mig och jag tittade motvilligt på honom. Jag grät, han grät. Han lade sin arm runt mig och kysste mig..

♥

Hon lade sin arm runt mig och jag kysste henne. Jag kände hur den ena kvinnan tog min telefon ur byxfickan, jag hörde hur han knäppte kort på oss. Jag kände hur jävla kört det var nu.

Jag grät, kvinnan gav mig mobilen. "Raderar du bilderna dör Selena" sa hon. Jag nickade och grät. "Skicka bilderna till Selena,nu annars dör hon." Sa kvinnan. De andra skrattade. Motvilligt skickade jag bilderna till Selena. Kvinnan tog mobilen och kontrollerade. Hon skickade väg ännu ett sms där det stod "Så var det med din pojkvän /Anonym".

Det var kört nu, jag grät. Gruppen lämnade rummet, de försvann. Elina stod, hon var helt förstörd.

"Vi måste bevisa det här, vi måste bevisa att det här hände pågrund av en anledning. Vi måste anmäla dem! Vi MÅSTE ANMÄLA DEM" Sa Elina, hon var vettskrämd.

"Ta det lugnt, det är kört. Selena har fått bilderna och de där beväpnade människorna har gått. Det går inte att bevisa. De är proffs".

Jag satte mig ner i soffan och vände mig åt Elina "Du ska nog gå nu.". Hon torkade sina tårar och gick ut.

Jag gjorde mig redo för konserten, det här skulle bli historiens värsta konsert.

♦

Jag ställde mig upp och totalt bröt ihop i gråt.

Tycker ni att jag ska fortsätta? Isf kommentera. Kommentera gärna vad du tycker så att jag kan förbättra :)

2013-07-13 @ 12:04:00 Permalink OLLG Kommentarer (2) Trackbacks ()

OLLG - Chapter 2 I can make you believe

Återblick från förra kapitlet:

"Förlåt" Sa jag. "Vadå?" Frågade hon oroligt. "Jag ska åka till London imorgon, en hel vecka" Sa jag ledset, jag visste att hon skulle bli besviken, eftersom jag lovat henne att följa med på inspelningen. "Va? Men Justin du lovade att följa med på inspelningen.." Sa hon ledset. "Förlåt, jag hade totalt glömt bort. Scooter berättade idag" Svarade jag oroligt. "Ok, ok.." Svarade hon besviket, hon vände sig om och gick in igen. Hon satte sig i soffan och lindade in sig i en filt. "Selena, är du arg på mig?" Frågade jag, men jag fick inget svar. Jag gick därifrån, jag ville inte starta något bråk. Jag tog min skateboard till parken, där jag satte mig på en bänk och kände mig totalt misslyckad.

♥ = Justin's perspektiv

♦ = Selena's perspektiv

♣ = Scooter's perspektiv

FANS PERSPEKTIV = STRONG

♥

Klockan var 8 på morgonen och jag visste att Scooter skulle komma och hämta upp mig när som helst. Jag orkade egentligen inte kliva upp ur sängen, men jag visste att jag var tvungen. Jag kunde inte missa planet. Jag packade min väska och klädde på mig de svarta byxerna som hörde till tour-outfiten och tröjan Selena hade köpt åt mig för en vecka sedan. Selena låg fortfarande och sov, i soffan. Det kändes inte alls bra att hon blev så ledsen på mig.

Jag försökte samla mod för att väcka henne och be om förlåtelse. Jag tänkte ut en massa bra saker jag kunde säga, men jag bara vågade inte. Jag kände mig helt värdelös och hade tappat allt självförtroende.

"S-s-seel.." sa jag och inget mer, jag sa det väldigt tyst, så jag hoppades på att hon inte hörde det. Jag tänkte en gång till på något bra som jag kunde säga, något som iaf skulle få henne att vilja prata med mig. Istället för att säga något gick jag ner till köket och gjorde i ordning frukost till en henne. Jag ställde juicen, vindruvorna, mackorna och teet på den vita brickan. Jag skrev en lapp där det stod "Jag är så himla ledsen Selena, jag ville verkligen följa med dig till filminspelningen, men du vet jag kan inte bara ställa in en konsert, du vet vad alla jornalister skriver i tidningarna då. Det blir bara massa skandaler och alla kommer hata mig. Jag vet att det inte är någon ursäkt för att jag svek dig. Men förlåt, förlåt. Jag hoppas att du förlåter mig. Jag älskar dig, min prinsessa♥" Jag lade lappen på bricken och bar in den till vardagsrummet, jag ställde den vita frukostbrickan på soffbordet, så tyst jag kunde. Jag tittade på henne, jag kände hur mycket jag älskade henne och hur ledsen jag var för att jag svikit henne. Jag kysste henne på kinden, jag sa "Jag är ledsen", jag kände hur hon stelnade till och vaknade. "Hejdå.." Sa jag. Hon svarade knappt mer än ett "Hejdå".

Utanför väntade turnebussen, där inne satt Scooter. När jag klev in i bussen möttes jag av ett leénde från Scooters håll "TJENARE brorsan" Sa han och klappade mig på ryggen. Jag svarade likadant fast med en lite mer dyster ton. Jag satt mig ner på det svarta skinnklädda sätet. Jag tänkte på Selena, på att hon kanske kommer lämna mig nu.. Som i min marddröm. Jag fällde några tårar, men jag döljde det så gott jag kunde.

♦

Jag vaknade till. Jag trodde att jag hade drömt att Justin kysste mig och sa hejdå. Men jag kände på mig att det var på riktigt. Jag var så himla ledsen på honom, han hade verkligen svikit mig. Jag fällde en tår och tänkte på om jag skulle förlåta honom eller inte. Jag vände mig om, och det var då jag såg den vita brickan, som Justin hade lagt upp min favoritfrukost på, brevid låg det en lapp. Jag läste den "Jag är så himla ledsen Selena, jag ville verkligen följa med dig till filminspelningen, men du vet jag kan inte bara ställa in en konsert, du vet vad alla jornalister skriver i tidningarna då. Det blir bara massa skandaler och alla kommer hata mig. Jag vet att det inte är någon ursäkt för att jag svek dig. Men förlåt, förlåt. Jag hoppas att du förlåter mig. Jag älskar dig, min prinsessa♥" Jag fällde ännu en tår men jag kände fortfarande att det var svårt att förlåta honom, men samtidigt kände jag att det bara var en ganska liten grej. Eller kanske inte.. Filminspelningen ligger ju ändå på Hawaii och vi hade ju planerat det så länge.. Tankarna snurrade i mitt huvud..

♣

Jag undrade länge varför Justin bara tittade ut igenom fönstret, han gav varken mig eller någon annan en blick. Tyst var han också, det brukar han aldrig vara, det brukade alltid vara fart på den grabben. Egentligen vågade jag inte fråga vad det var som stod på, jag gissade på att det var det där med Selena. Jag hoppades att det inte blev värre än vad jag själv hade trott. Äsch, Justin är som min bror, det är klart jag ska fråga honom vad som står på.

"Vad är det som händer Justin?" Frågade jag lite försiktigt med försiktighet i ögonen. "Jag är rädd för att hon kommer lämna mig nu, vi hade planerat Hawaii - filminspelningsresan så länge, men inte lika länge som detta var inbokat. MEN DET ÄR INTE SÅ JÄVLA LÄTT ATT HA KOLL PÅ ALLT. Det är så mycket just nu. Igår var allt så perfekt, tills jag skulle åka hit." Svarade Justin.

"Vet du vad ? Allt kommer bli ok! I can make you believe, allt kommer ordna sig det vet du?" Svarade jag.

Justin tittade för en gångs skull upp,

och sa "Ja det här kommer ordna sig! Nu ska jag köra allt vad jag kan på London Live" Sa han med en lite gladare ton.

Så ska det låta tänkte jag och gav honom en Bromance kram. Jag började genast le!

♥

Vi hade anlänt i London, fansen väntade utanför hotellet och de skrek efter bussen när vi körde dit. Det är dom som får mig att vilja fortsätta göra detta, jag älskar mina Beliebers!

FAN

Bästa dagen i mitt liv, Justin kom med sin turnebuss och jag svimmade nästan. Jag skrek och grät och kunde inte fatta vad som hände. Justin jag älskar dig. Alla stod med sin kamera och försökte få en bra bild, men jag bara stod där och grät, grät av glädje och lycka. Jag ska få träffa min Justin. Jag kan inte fatta det, jag är så himla glad. Jag skrek efter bussen "JUSTIN JAG ÄLSKAR DIG" "JUSTIN DU ÄR MIN HJÄLTE" "JAG ÄLSKAR DIG" "DU GÖR MITT LIV VÄRT ATT LEVA" samtidigt som jag grät av lycka. Snart skulle det hända, meet & greet. Jag är så lycklig. Min telefon plingade och det var Justin som hade tweetat.

I see all of u. Haha. Y'all are crazy. Thanks so much for the kind words. Love u. #MyBeliebers
— Justin Bieber (@justinbieber) July 11, 2013

Det var precis som att jag hörde honom. Jag tog upp min meet & greet biljett, och bara log. Jag skulle få träffa honom, och jag visste precis vad jag skulle säga.

Kenny Hamilton sa "Alla meet & greets hitåt" Jag följde efter och ställde mig i den eviga kön.

♥

FAN

Jag väntade i en evighet på min tur, jag hade fjärilar i magen och jag kunde fortfarande inte fatta att det var sant! Snart skulle jag få träffa honom. Äntligen!

Förlåt för att jag gör så korta kapitel, men personligen föredrar jag korta kapitel. Om jag gör korta kapitel så kommer det nya kapitel mycket oftare! :)

Kommentera vad du tycker, vad jag ska förbättra ex. Om du skyndar dig att kommentera ditt namn kan du få vara Beliebern som ska få träffa Justin :)

2013-07-12 @ 14:59:00 Permalink OLLG Kommentarer (0) Trackbacks ()

OLLG - Chapter 1 Now all I see is you NOVELL

♥ = Justin's perspektiv

♦ = Selena's perspektiv

♣ = Scooter's perspektiv

♥

Jag vaknade upp klockan 4 på morgonen, jag satte mig upp och jag var helt borta och svettig. Jag hade drömt en marddröm. Hon hade lämnat mig, Selena hon hade lämnat mig. Jag tittade åt sidan, Selena hade vaknat. "Vad hände Justin?" sa hon nyvaket. "Inget, bara en marddröm." sa jag. Jag somnade om och jag lade min arm över Selena. Jag höll hårt vid henne, för att hon hade inte lämnat mig. Min prinsessa, mitt livs kärlek. Hon var min!

9:00 "Godmorgon Justin" sa Selena med en vit bricka med frukost på i händerna. Hon lät ovanligt glad, hon var underbar. "Godmorgon min älskade prinsessa" sa jag och bad henne ställa ner brickan på sängen. Jag tog hennes hand och drog henne tight intill mig. Hon kysste mig, jag var som i en magisk värld.

♦

Han är så underbar, han är perfekt och han är den jag vill ha tänkte jag medans min mun nuddat vid honoms. Han drog sina händer igenom mitt hår, ner över mina axlar ner till min midja. Vi kysstes igen och det var då jag kände att han var prinsen i mitt liv. Vi hade helt glömt av frukosten, den var totalt oviktig, trots att frukosten är det viktigaste målet på dagen, men i min värld var det Justins läppar.

Frukosten, juste. Justin kravlade sig ner till fotänden där han tog upp en vindruva och matade mig med den. Som i en film.

♥

Jag matade Selena med alla vindruvor, vi skrattade så att våra ögon blev tårfyllda. Jag menar, det var ju som i en film, vi var så lyckliga och vi matade varandra med frukost. Frukost på sängen. Allt blir så perfekt i Selena's närhet, hon gör mitt liv så rätt och underbart.

"Jag älskar dig" Sa jag till henne, lite försiktigt.

♦

"Jag älskar dig med" sa jag tillbaks, jag verkligen menade det. Jag var verkligen kär, så kär att jag nästan flög upp till taket av alla fjärillar i magen som jag hade. Jag tittade på klockan och jag såg att den var halv elva, jag visste att Justin hade ett möte med Scooter klockan elva i studion. Men jag ville inte att han skulle gå. "Kolla på klockan Justin" Sa jag även fast jag höll fast honom i min famn.

♥

Inte du, inte nu, varför just precis nu? Tänkte jag. "Åh nej, jag skulle möta Scooter klockan elva. Jag måste skynda mig." Sa jag och klev ner från sängen drog på mig några kläder snabbt och jag gick ut till dörren, Selena följde efter. Hon kysste mig på kinden och sa "Skynda dig nu min prins" Hon fnittrade lite, jag kände hennes kärlek stråla igenom hennes ansiktsuttryck.

Jag skyndade mig iväg till studion där jag skulle möta Scooter.

♣ = Scooters perspektiv

Som vanligt fem minuter sen. "Justin kom hit, jag lite nyheter att berätta" Sa jag. Han kom och ställde sig framför mig "Vad är det för nyhet?" Frågade han glatt. "Vi ska åka till London, minns du inte att London Live bokade in dig den 11 Juli i år? Vi åker redan imorgon" Sa jag tilll honom med min normalaste ton.

♥

Första tanken som slog mig var att jag var tvungen att åka ifrån Selena, för att hon hade filminspelningar hela veckan. i Hawaiia, och jag lovade henne att följa med. Hon kommer inte att bli glad.

"Ok, vi har åker imorgon vilken tid hämtar ni upp mig?" Svarade jag med en liten ledsen ton. "Jag hämtar dig imorgon klockan 9:00, planet avgår klockan 10:00" Svarade Scooter.

♣

Varför verkar han så nere? Tänkte jag för mig själv. Jag måste stötta honom, och försöka få honom att berätta vad det är som tar emot. "Justin, varför är du så nere? Du låter så besviken, det brukar du aldrig vara när du ska få åka till london? Du vet, du kan berätta allt för mig bror!" Sa jag och gav honom en manlig kram och en klapp på ryggen. "Det är Selena, jag lovade att följa med på hennes filminspelning denna vecka.." Svarade Justin och gick ledset in till studion där han satte på sig hörlurarna och bad dem sätta igång musiken.

Där stod jag helt övergiven och hade ingen aning om vad jag skulle säga till Justin. Jag menar, jag vet ju hur kärlek kan kännas ibland.

♥

Jag började sjunga en bit på As long as you love me, men det tog emot. Jag var tvungen att springa hem till Selena och berätta att jag kommer resa väg i en hel vecka.Jag tog av mig hörlurarna och gick med raska steg ut ur studion, när jag var ute började jag springa. Springa hem. Bakom mig hörde jag Scooter skrika "Vart ska du ta vägen Justin?".

Jag ryckte upp dörren och ropade på Selena. "SELENA!" Skrek jag.

Hon kom till mig med en förvånande blick.

Now all I see is you Selena

Detta är min första fanfic, så bli inte förvånade om ni inte tyckte att den var så bra. Ge mig gärna kritik och feedback i en kommentar! Så att nästa kapitel blir mycket bättre <3 Jag är lite osäker på om detta är en Fanfic med tanke på att det kommer mest handla om Justin och Selena? Därför kallar jag det novell för tillfället.

GLÖM HELLER INTE ATT BESÖKA VÅR JUSTIN BIEBER FANSITE!

http://thebeliebers.blogg.se

Vi skriver allt det senaste skvallret + mycket mer! Jag lovar dig underhållning ♥

2013-07-11 @ 10:35:00 Permalink OLLG Kommentarer (0) Trackbacks ()

Fanfic - One less lonely girl

Inom kort kommer första kapitlet av fanficen OLLG publiceras! ♥

2013-07-10 @ 21:13:00 Permalink OLLG Kommentarer (0) Trackbacks ()

Välkommen till min nya blogg!

Mitt första inlägg.

2013-07-10 @ 20:10:57 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()